The night is so pretty and so young

Jag älskar att det börjar bli vår och soligt ute.
Jag hatar att solen alltid skiner när louise är sjuk.
MEN igår kväll var en himmla fin kväll från mitt fönster. Jag börjar känna mig som den där killen i rullstol ni vet i den där filmen, som alltid sitter med en kikare vid sitt fönster och ser på världen utanför. Typ sån är jag dessa dagar. Jag vill ut men kan liksom inte. Blöh.
Dock får man mycket tankar och funderingar när man är sjuk. Till exempel så kom jag på en vuxenhistora som skulle kunna bli en as bra men (eventuellt) hemsk bok (som jag inte avslöjar här, tänk om nån snor min brilljanta idé!).
Sen har jag upptäckt att Strepsil är sjukt bra!
Med mera med mera..... Stora och små funderingar helt enkelt.
Sånt man kan tänka på när man har detta som utsikt:




Bilderna är helt oredigerade. Så detta är hur det FAKTISKT såg ut!
Himmlen är fin som den är

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0