Jag har ju inget vettigare att tala om så vi kan ju alltid tala om döden.
Den andra kvällen i denna sjukdom jag har (som jag tror är halsfluss) så kom jag att tänka på döden. För det kändes verkligen som om den var nära.
Jag låg där i sängen. Jag hade gåshud över hela kroppen samtidigt som jag blev varmare än jag någonsin varit. Inte svettigt varm alltså, utan varm-brännande varm. Till och med innuti min mun var det så varmt och värmen bara steg och steg och mitt hjärta slog fortare.Men ändå så frös jag, speciellt mina ben, jätte lustigt. Så fort jag rörde på mig kände jag hur varje kroppsdel reagerade och mitt huvud kändes som om det skulle sprängas. Jag andades hackigt och mina lungor kändes som att de hade extrem träningsvärk.
När det tillslut gjorde så ont av smärta i lungor och huvud började jag gråta (jag hatar det, men jag har så himla lätt för att gråta av smärta. Det gör ju bäbisar...Typ om de ramlar...Och hur gamal är jag? 19. Och jag börjar ändå gråta om jag ramlar och det gör riktigt riktigt ont.). Sen tänkte jag "Är det såhär när man dör? Gör det lika ont? Isåfall hoppas jag att jag dör smärtfritt...Jag vill inte dö i gråt och plågor"
Sen tänkte jag: Är det inte konstigt att man tänker liksom att de som har cancer eller någon annan sjukdom, de vet liksom hur det går till, hur det känns, när ljuset brinner ut. Men egentligen vet ju ingen hur det är. Och om nu vi är rädda om de som har cancer, att de ska lida o.s.v. Hur rädda är då inte den som har cancer?
Man frågar de som har cancer "Hur lång tid är det kvar? Vet du nåt om vad som händer sen mot slutet?". Men hur kan de veta det? De har ju aldrig dött förut.
Kanske är det det som är så skrämmande? Ingen kan tala om för en hur det känns eller vad som händer. Döden är något man aldrig gjort förut och kommer aldrig uppleva igen.
Hihi, tack! Jag tycker att du borde göra en liten bok med alla dina tankar i och ge den till mig, hoho! Eller ännu bättre publicera den så att fler får ta del av den. ;D
jag råkade klcika på enter utan att ha skrivit ngt förut.. hehe... men ja, jag kan säga såhär, inatt vaknade jag gråtande, hos jari, för min tunga gjorde ont xP jag gråter också lätt av smärta. Iaf om det är såndär smärta som inte går över och man vet inte vad man ska göra för att få den att försvinna. Och när man dör gör det inte ont för om man har sånna stora skador så skickar kroppen ut hormoner som gör att man inte känner smärta. so dont you worry about that 8D
