30 Oktober
Facebook är tråkigt som vanligt.
Inga roliga människor är inne på msn.
..och jag känner mig allmänt trött, deppig och typ bakis.
blöh.
Jag längtar framförallt till det blir kväll och folk kanske loggar in på msn eller facebook och kan berätta nåt kul och hålla mig sysselsatt. Eller tills det blir mörkt och jag kan kolla på nån film. Eller tills jag gjort allt detta och sitter vid dator och chattar till klockan 3 på natten.
Tankar om tårar
Vet ni en sak jag tycker om? Jag tycker om när man plöttsligt blir så arg eller upprörd över något att man gråter, sen blir man tröstad av någon och allt känns bättre. Sen ser men nånting som man skrattar sjukt mycket åt och plöttsligt känns allt bara så mycket bättre/lättare och trotts det där man började gråta över så känner man sig varm inombords och kan inte sluta le.
Och på tal om gråt gillar jag en till grej: Att dricka varm choklad när man har gråtit och man fortfarande har dendär "salta" känslan och känner sig öm liksom.
..Och plötsligt känns det bara mysigt. Den där salta känslan.
Lycka
Bilder från Håkan Hellströms singering i måndags. Fan vad lyckliga jag och Sonja var då!
Och på tal om lycka så minns jag i sommras när tidningen Corren frågade några människor "Vad är lycka för dig?" och då en kille på min skola svarade : "När man har lyckats på ett prov". Och då tänkte jag: Really? Hur kan Lycka vara att bli godkänd på ett prov? Är det verkligen så stort att man känner hur hjärtat tar ett extra skutt, att man känner sig så varm inombords och kan inte sluta le, att ingenting kan förstöra sin dag för man är lycklig? Blir man verkligen så pass glad av ett betyg?
Det är klart att om han tycker det så visst! Kul för han. Jag säger inte att han har fel, jag bara refererar till mig själv (det är ju så bloggar går till, right?) och ifrågasätter hans åsikt. För det är ju sån skillnad på glädje och lycka. Men visst. Jag kan känna lycka av små saker också. Men just prov känns så ytligt..
Lycka för mig är:
* När allt i ens dag tycks gå åt rätt håll och man är inte trött alls.
* När man har lyssnat på en jätte bra låt som gör en glad
* När man träffar en gullig hund som tittar nyfiket på en
* När man ser en söt kille och plötsligt möter hans blick. Man tittar bort och rodnar lite grann, men sen när man tittar på honom igen så tittar han på en, ler lite blygt och vi rodnar tillsammans.
*När man har gjort nånting storslaget och lyckades riktigt bra med det!
* När en kille frågar "Får man sitta här?" när han vill sitta på platsen bredvid än på bussen.
* När man varit på en riktigt jävla bra konsert! (lite extra lycka om det är Mando Diao man har sett, haha)
* ..Och allt övrigt bra som har med kärlek att göra.
Vissa saker tycks vara små för att kalla lycka men de är iallafall inte ytliga. Och man blir varm inombords av dessa och kan inte sluta le, eller hur?
Andy Warhol
De visade mycket bilder från när han var ung och det var en sak som en person sa som jag liksom fastnade för. Hon sa "Han borde ha haft många fler älskare, men ärligt talat: Hur kunde någon finna Andy Warhol attraktiv?"
Men han var ju faktiskt snygg! Really, jag hade inte sagt nej om jag levde på hans tid. Dessutom var han ju lite crazy och cool också, hoho. Kolla bara på honom:
..Och han är mycket snyggare i film än på bild.
Så pjokig är han väll inte?
Livrädd med stil
L ´amour fou
Den 15 Oktober har filmen om Yves Saint Laurent premiär i Sverige! Detta måste ses. Filmen handlar om han och hans partner och antagligen om Yves liv i övrigt. Han är ju en väldigt viktig person i modevärlden och hade ett väldigt tufft liv.
Jätte kul att det blir till film! Jag har alltid tyckt att han varit så intressant.
Rosett numero...15?
Vad hände med mina noga utvalda symtemkamera bilder? Well. Jag har inte varit tillräckligt ego för att orka ta sådanna foton och inte kännt att jag har haft någonting så pass fint på mig att det bör fotograferas.
Jag är i en period då man inte bryr sig om NÅNTING förutom de människor jag tycker om. Annars så känns resten rätt jobbigt..Så som franskan, projektarbete, skola, gå upp tidigt på morgonen m.m. Jag vill ha lov igen och vara fri igen!
Jaja. Nu pratar vi om roligare saker: I torsdags var jag på stan med Sonja och jag köpte nya byxor, en stickad tjockis-tröja och en ny rosett!(den på bilden) Den är från monki och finns också i svart sammet, senapsgul samet och en med rutigt tyg. Jag vill ha alla tre!
Monki är så bra på rosetter och stil överhuvudtaget. Om man har något favoritplagg så är det oftast från monki, really.
J'taime!
Urbanoutfitters drömskor numero 2
åh åh åh! Alltså hur kan vissa människor komma på så fina skor som dessa? Genialt!
Men lackskor förstörs så lätt, det är inga skor att ha på sig varjedag precis. Hm. Men jag vill ha dem ändå!
<3
Kyla
Varje eftermiddag då jag kommer hem från skolan tänker jag "Imorrn ska jag fan ha så tjocka kläder att jag svettas". Varje morgon tänker jag "Men åh vad kul att ha klänning! Så kallt kan det väll inte vara? Jag kanske har vant mig vid kylan snart så att jag inte tycker det är lika kallt längre".
Men åh så kallt det är. Så kallt att det gör ont, speciellt i handlederna. Hur ska jag klara vintern om det blir ännu kallare än vad det är nu? Och enligt någon tidning så ska det bli den kallaste vintern på 100 år.
Jag kommer dö.
Om jag dör i kylan så glöm inte att Mando Diao ska spela på min begravning. De ska spela If I don't live today aukustisk verision, med munspel och allt.
Hur orkar ni..?
Har ni nånsin kännt den där känslan när man träffar ens kompis pojkvän och han är ju bara så irriterande att det finns inte ett dyfft att älska hos människan. Man frågar sig, hur blev dom ihop? Hur kan man villja vara med en människa som är irriterande på alla sätt och vis?
Jag mina erfarenheter av pojkvänner har varit b.l.a.:
1. De är dumma i huvet. De säger tröga saker och man tänker bara "Men snälla...."
2. De lyssnar inte. De tror att de svarar på ens fråga men nej det gör dom inte, dock säger de vad de själva anser om något eller pratar om allting som angår ämnet, utom det man frågade efter.
3. De tror att de är bäst på allt och kan allt och ska alltid försöka knäcka än.
Visst. Jag ska inte vara ihop med mina kompisars pojkvänner så det är ju bara bra att man inte gillar dom alla gånger. Men som rubriken säger: Hur orkar ni? Hur kan ni tro att ni är värda dessa inkompetenta människor?
Och till mina kompisar som har pojkvänner som nu tänker "Tycker hon så om min pojkvänn!?" Så är svaret: Nej det gör jag inte. Jag vet vilka som läser min blogg och ni har bra boyfriends. Jag skulle aldrig skriva detta inlägg om jag visste att de som nu har dessa inkompetenta pojkvänner läste detta.
Mannen med myggjagarna
Sen har jag varit på stan. Vi satte upp ett konstverk. Jag hade stickat lite och satte det på en stolpe.
Sen var et fikarast. Jag och två till köpte te på espressohouse och SATAN vad varmt det där téet var! Jag har aldrig haft en sånhär bränd tunga! Jag drack utan att tänka mig för och jag känner fortfarande hur tungan bränner och min hals med. Det känns som om tänderna har fått för mycket värme av té och sen jätte mycket kyla från luften. De känns som smält plast som sedan stelnar av kallt vatten. aj aj.
Men jag är glad ändå för det har varit en väldigt fin fredag och nu kan det bara bli bättre för jag fråga just om Néa ville gå på promenad med mig om en halvtimme, och det ville hon, så nu måste jag gå och göra mig i ordning.
Aurevoir!
