Louie Louie

Asså åh, alla dessa fejk-personligheter jag stött på på siståne...Finns det något man kan hata så mycket som irritation? Jag tror nästan inte det.
Jag stör mig nåt så oerhört på en människa jag känner som är så FEEEEJJJKKKKK! åh, det är outhärdligt!
För det första har hon ett leende på läpparna hela tiden. För det andra så gör hon som ett "-t" lite då och då. Alltså... ni vet: "-t! haha, jaa" (med tydliga A:n, inget skratt alltså utan att man säger ordet "hAhA")
Åh det är så svårt att förklara men det måste ni ändå ha hört nångång? Folk som säger sådär "-t!" Aja..
Sen så har hon som en såndär flygvärdinne eller kontorist röst. Så hon säger "ehmm" innan hon ska börja prata med någon hon inte har så jätte bra kontakt med eller inte känner alls. Och sen ett litet fejk skratt efteråt. Och såndär ljus röst som hon inte annars har!!
HÖR DU INTE SJÄLV HUR FEJK DU LÅTER!?
bah! Jag blir så arg!! Jag skulle inte kunna stå ut en minut med henne om jag kände hennes riktiga jag och hon var sådär hela tiden. För jag känner hennes riktiga jag och det är fan så mycket bättre än det där!

Men jag är säkert likadan. Såklart man har en annan röst och så då man beställer nåt på ett café och när man pratar med en kompis. Jag hör det på andra också, man talar högre, låter trevligare och min pappa har en speciell röst då han är på jobbet, men det är inte irriterande på nåt sätt.

Men åh, hon är så fejk. Vaknade hon en dag och tänkte "Nu ska jag vara som en  flygvärdinna på rösten och säga "-t" lite då och då och ha fejkskratt och utala alla A:n som om jag var från Stockholm"? Jag vet inte .
Jag tycker det är okej med personlighets-förändringar-med-folk-man-inte-känner så länge det inte är HELT å hållet skillnad från hur man är annars...

Och förlåt för ett väldigt rörigt inlägg men jag är arg!