Louie Louie

Idag hade jag en såndär dag som jag hoppats på att jag ska ha nångång i livet, en sk "drömdag" för en stund iallafall. 
Jag sov ut, vaknade av att solen sken och jag hade hela dagen framför mig, drack té, klädde på mig varma kläder och gick ut och tog en promenad i solen. Gatorna var tomma, bara pensionärer ute, vädret var perfekt och snön glittrade. Dock hade jag inget smink på mig så jag gick inte så långt, hehe, när jag inte har något smink på mig så beter jag mig som om jag såg ut som ringaren i Nottredam - Jag stirrar ner i marken, undviker plattser där jag vet att det är mycket folk och jag går helst längre promenader om det är mörkt ute. Haha, nu tycker ni nog att jag är sjukt fåfäng eller dum i huvet men så är det. Det är så lustigt hur jag kan känna mig så snygg i smink (inte som om jag tror att jag är snyggare än nån annan, men jag har ju bra självförtroende, det ska jag inte sticka under stols med) men utan smink så är man HELT TVÄRT OM.
Kanske har mitt intresse för fina saker och fint utseende gått för långt, jag vet inte, men jag önskar att jag nångång kunde vara som de där som för en dag inte alls bryr sig om hur de ser ut. För mig går det inte.