Alfons och leken som försvann
Jag var så glad över nånting! Jag log för mig själv och tänkte "dethär ska jag skriva om!" men det bara försvann och nu letar jag efter det men hittar det inte, det kanske kommer tillbaka senare, det hoppas jag iallafall.
Det händer ofta-att saker bara försvinner. Allt är jätte kul och jätte bra och man är sprudlande glad och sen bara *poff* så är det borta och man står där tom och tänker ".....vart tog den vägen....?"
Precis som i boken "Alfons Åberg och leken som försvann". Han leker och är mitt uppe i allt och sen bara är den borta, bara sådär. Alla rum är vita och tomma och han öppnar en dörr och ser om den är där, men det var den inte. Han letar och letar. Men tillslut när minns anar det hittar han sin katt som leker med ett snöre och sen är allt roligt igen!
Lite fånigt kanske men man behöver ju inte bara känna igen sig i vuxenhistorier.
Det händer ofta-att saker bara försvinner. Allt är jätte kul och jätte bra och man är sprudlande glad och sen bara *poff* så är det borta och man står där tom och tänker ".....vart tog den vägen....?"
Precis som i boken "Alfons Åberg och leken som försvann". Han leker och är mitt uppe i allt och sen bara är den borta, bara sådär. Alla rum är vita och tomma och han öppnar en dörr och ser om den är där, men det var den inte. Han letar och letar. Men tillslut när minns anar det hittar han sin katt som leker med ett snöre och sen är allt roligt igen!
Lite fånigt kanske men man behöver ju inte bara känna igen sig i vuxenhistorier.
Kommentarer
Postat av: Sonja
Åh, så himla sant! Känner verkligen igen mig... Men jag brukar skriva upp glada (och kloka) tankar i mitt lilla "ABC-du-är-i-mina-tankar"-block för att komma ihåg ;D
Postat av: jossan
åh jag känner också igen mig! så himla fint skrivet, typ när man går och är glad och plötsligt försvinner allt och man undrar "varför var jag glad igentligen?" så fint att det står om sånt i alfons också, det gör att det blir "okej" typ, och haha kan inte förklara så bra men..
Trackback