8 januari.

Jag och min syster har aldrig nånsin bråkat. Vi håller väll sams eller nåt, på nåt vis.
Istället har vi kalla krig när vi "bråkar". Vi tittar knappt på varandra, hälsar kyligt på varandra, säger "kan du flytta på dig?" istället för "akta lite" och om någon säger nåt till den andra svarar man med ett sådant svar som på bästa sätt uttrycker att man inte är ett dugg intresserad.
Man undrar då när det ska bryta ut. När nån av oss ska få nog och börja skrika och svära och smälla i dörrarna. Man väntar och väntar men ingenting händer och sen så är vi helt plötsligt sams och börjar prata om saker å ting, kanske till och med går ut och fikar.
Jag vet inte om detta är bra eller dåligt. Ibland tänker jag att vi kanske skulle bli mer sams om vi fick skrika lite på varandra och säga vad vi egentligen tänker och tycker. För man kan ju inte må så bra av att alltid lägga locket på och koka där under.
Nånstans har jag hört att alla mår bra av lite gräl. Jag undrar om det stämmer.
Jag tror dock inte det gäller alla för det finns vissa i min omgivning som jag verkligen inte stör mig på ett endaste dugg. Så om vi plötsligt skulle börja bråka över en småsak så kanske vi skulle bli ovänner för alltid? Vem vet.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0